Sitter just nu i min lilla säng och funderar på att de finns så många människor som tänker efter så mycket innan de gör saker här i livet. Jag tror jag är mer en person som lever med tänket gör de nu och tänk sen. För tänk så mycket ja missar över att behöva tänka över allt jag skall göra här i livet. 

De kan vara allt i från små saker som att bestämma vad man skall äta idag eller en lite större sak som att tex flytta. Mina vänner här nere är så inponerad av mig när jag skall går in i en affär och vet ungefär vad jag skall ha och de går på 5 min att hitta de betala och gå ut. Jag undrar varför man skall ta av sig den minst tio gång och tänak skall ja verkligen ha den hmm, nää ja skrier i de, eller ja tar den. Nu kanske ni tror att ja är miljonär eller nått men så är verkligen inte fallt. Utan jag tror mer att om man gör de mer fort så har man tid till annat att göra här i livet. Och varför för man ett kvitto? Ju för man skall tänka på saken och känna efter i lugn och ro. För att sedan bestämma om man skall behålla den eller inte. 

Men om vi skall ta istället de exemplet när jag skulle flytta hit till Jersey. (skall nämnas innan, att jag har aldrig i hela mitt liv innan har flyttat utan alltid bott i mitt flick rum). De ända jag vist var att jag ville göra något med mitt liv innan jag skulle starta med min fem åriga utbildning. Tänkte de skulle räka med en resa som de gör för de flesta men de gjorde de inte för mig. Nä nu tar vi detta från början så ni förstår. 
Jag var helt hundra att jag skulle söka in till högskolan så jag började hösten 2010. Detta hade ja planerat sen jag gick ur gymnasiet, men så lätt var de vist inte. De började med att min föredetta pojkvän gjorde slut med mig. Tog detta också väldigt hårt för vi var också barndomsvänner och de var svårare än jag trodde. Bara några veckor efter de blev jag ovän med en väldigt nära vän till mig och vi gjorde ett klokt och vuxet beslut att vi hade växt ifrån varandra. ( Fast såklart betyder hon väldigt mycket för mig fortfarande och vi försöker ha kontakt men dock inte på samma sätt som förr) Men detta var såklart tungt för mig. Samma vecka fick jag veta att jag behövde Engelska b för att komma in på den utbildningen jag vill läsa och jag har valt att inte läsa engelska för jag har grymt svårt för engelska. Under denna perioden kändes de lite som min värd gick under för en sekund. Och jag undrade fler gånger varför gud skulle ge mig all skit på samma gång. Kunde han inte sprida ut de lite?

Men jag är inte den personen som deppar ihop utan ser de ljusa här i livet. Försökte sätta mig på en inensiv kurs och läsa upp engelskan men samtidigt som man jobba ca hel tid såklart gick inte detta. Då flög tankarna iväg att kanske skall flytta utomlands. Har alltid varit en liten dröm. Och jag kollad upp lite hur de går till att bli au pair och vad de gick ut på. Sen bestämde jag mig! Jag måste komma bort och börja tänka lite på mig själv. 

Jag tog kontakt med st ( ett bolag som hjälper en på vägen). Sen var de massa papper som skulle in och fyllas i. Men till slut var de en familj som hade valt mig. Blev helt chockad. Jag minns att jag skakad när jag pratade med de över tel första gången. Men de kändes ändå rätt. De bodde på en ö som hette Jersey. Aldrig hade hört om, men ja tänkte att du kunde vara kul att testa på. I värsta fall får ja la åka hem.

Och nu är jag här och trivs hur bra om helst. Så med allt detta ville jag bara säga att du iblanad kanske vi inte skall tänka efter utan bara köpa den där tröjan. De är oftast de blir bäst beslut!